Högskolan i Gävle, Svenska
Om högskolan
Högskolan i Gävle ligger på den svenska östkusten, ungefär 20 mil norr om Stockholm. Den är Sveriges populäraste högskola sett till förstahandssökande till både program och fristående kurser om man jämför med övriga högskolor i Sverige. Högskolan har omkring 16 000 studenter fördelat på 60 program och 300 enstaka kurser inom ett brett område av ämnen som ingenjörsområdet, kriminologi, företagsekonomi, lärarutbildning, socialt arbete, sjuksköterskeutbildning, energisystem med flera.
Högskolan i Gävle erbjuder idag cirka 60 utbildningsprogram samt cirka 300 fristående kurser. Avgörande för utbildningsutbudet är en samlad kompetens relaterad till omvärldsanalys och dialog med det omgivande samhället. Utbildning på forskarnivå bedrivs inom examenstillstånden Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv. Inom dessa finns följande nio forskarutbildningsämnen: Arbetshälsovetenskap, Elektroteknik, Energisystem, Geospatial informationsvetenskap, Industriell ekonomi, Inomhusmiljö, Miljöpsykologi, Socialt arbete, Vårdvetenskap. Högskolan i Gävle är en stor arbetsgivare i länet med 750 anställda.
Om forskningsprogrammet Morgondagens Lärmiljöer (MLM)
CoReD-projektet har sin hemvist i MLM, ett nyligen etablerat strategiskt tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Högskolan i Gävle. Programmet har sin starkaste bas i forskargruppen ROLE – Research On Learning Environments https://hig.se/role, vars medlemmar har forskat kring lärmiljöer i över ett decennium. Forskningsprojekten har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Vinnova och AFA Försäkring.
ROLE undersöker utbildningsmiljöer utifrån relationella rumsliga perspektiv, och vill med sin forskning bidra till bättre miljöer för undervisning, lärande och social hållbarhet.
Fokus ligger på didaktiska och pedagogiska aspekter av utbildningsmiljöer, som till exempel:
a) design och användning av skolor, förskolor och lekplatser och artefakter såsom möbler och teknologi
b) föreställningar om syften och processer kring utbildning och lärande hos barn, ungdomar, personal och ledning
c) förändringsprocesser och nya typer av lärmiljöer inklusive flexibla, multi-zon och hybrida sådana
d) lärares och elevers handlingsmöjligheter/agentskap i lärmiljöer
e) övervakningsteknologi och trygghet i skolor och
f) sociala praktiker i utbildning – relationer i skolor, förskolor och på fritidshem
CoReD - Collaborative Re-Design with Schools "Tillsammans förändrar vi lärmiljöer”
Forskning visar att väldesignade lärmiljöer kan påverka elevernas välmående, engagemang och måluppfyllelse, och även att den fysiska miljön är viktig för att åstadkomma förändring på skolnivå. Det är en fördel om lärare får möjlighet att vara delaktiga i att förändra miljön och praktiken, och får en ökad medvetenhet om den fysiska lärmiljön. För att lyckas i en ny eller ombyggd skola behöver de olika professionerna en gemensam förståelse för skolmiljöns påverkan och även uppmuntran att delta i och påverka diskussioner och planer för förändring.
De som använder skolan kan och bör bidra genom allt från att utvärdera sitt eget klassrum eller lärmiljön, och ändra utrymmen och praktiker i närmiljön, till att engagera sig i nationell policy för skolbyggnader och skolgårdar.
Det övergripande syftet med detta projekt är att genomföra aktiviteter och utveckla verktyg som främjar förståelsen av utbildningsmiljöer, främst för personal i sin egen miljö, men i längden även i en större kontext som kan utöva inflytande på lokal och nationell debatt och policy. Aktiviteter och resultat i projektet stöttar lärare och skolledning att arbeta mer ändamålsenligt i sin lärmiljö, vilket främjar beslutsfattande angående lokaler och resurser.
Forskarna i CoReD-projektet har tidigare samarbetat med ledning, lärare och elever för att utveckla lärmiljöer i skolan, och har genom sin forskning arbetat fram såväl generella ansatser som specifika metoder för utveckling av skolan. Nu är tanken att skapa internationellt testade resurser som är fritt tillgängliga för lärare att använda av lärare på egen hand, verktyg som inte kräver medverkan av forskare vid universitetet. Projektets syfte kommer att uppnås genom gemensamt arbete mellan projektets parter och skolpersonal, och verktyg kommer att testas i sex olika europeiska länder. De färdiga verktygen, men även dokumenterade fallstudier och instruktioner för praktiker, kommer att översättas till olika språk och läggas ut på en hemsida med öppen access, länkad till relevanta media.
Tillsammans kommer vi att arbeta fram en förbättrad utbildning genom att stödja skolors förståelse för lärmiljöns betydelse, och att göra kunskapsunderbyggda förändringar.
CoReD i Sverige
Sverige har sedan 1842 haft en allmän folkskola och sedan 30-talet även en obligatorisk sjuårig skola. Idag är skolan tioårig, men nästan alla elever går även det treåriga gymnasiet. Tidigare fanns centrala riklinjer för skolbyggnader, till exempel är det lätt att peka ut en skola byggd på 60-talet. I dag är utseendet på skolor mer olika, då färre centrala riktlinjer finns tillgängliga, och särskilt i större städer har också privata aktörer byggt många skolor.
I forskningsprogrammet MLM studeras skolor som eko-system där olika delar påverkar andra och tillsammans formar utbildningsmiljön. Vi har arbetat med fallstudier, till exempel kring arbete med målsättningen trygga och de-segregerade skolor, och övergångar till aktivitetsbaserade lärmiljöer. I ett nyligt projekt har vi arbetat med en forskare i arkitektur där nio skolor utvärderades med hjälp av gåturer. Mer information och en kort film finns här: https://www.ifous.se/ifous-fokuserar-pa-att-bygga-skola/
I CoReD-projektet arbetar vi med skolor som vill utveckla sin verksamhet och testa olika verktyg för att utforska och bättre harmoniera sin vision, pedagogik och byggda miljö. En av de deltagande skolorna står inför en genomgripande renovering framöver och testar verktyget för att förbättra designen av den nya lärmiljön. Den andra skolan har nyligen renoverats och är nu i en iterativ fas av skolutveckling med fokus på artefakter såsom möbler och teknologi.
Verktyget utvecklat av det svenska teamet av CoReD är ett pedagogisk gåtur.
Det svenska forskningsteamet
Anneli Frelin är professor i didaktik vid Högskolan i Gävle. Hon har arbetat med forskningsprojekt kring helskole-approacher för att skapa en hållbar utbildningsmiljö, trygga skolor, lärarprofessionalitet och engagemang. För närvarande medverkar hon i ledningen av det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande vid högskolan, och även i MLM.
https://www.hig.se/annelifrelin
Jan Grannäs är universitetslektor och docent i didaktik vid Högskolan i Gävle. Han har bedrivit forskningsprojekt med fokus på: hållbara utbildningsmiljöer, praktiknära forskning om genomförande av utbildningsreformer, övervakningsteknologi och trygga skolmiljöer, den svenska skolans demokratiuppdrag och elevers delaktighet. För närvarande leder han forskningsprojektet MLM.
Frelin and Grannäs leder även forskningsgruppen ROLE, som samlar forskare vid Högskolan och även andra nationella och nordiska universitet. De är medlemmar i det europeiska forskningsnätverket DRAPES – Design, Research And Practice in Educational Spaces.
Kontakt: Anneli Frelin anneli.frelin@hig.se Jan Grannäs jan.grannas@hig.se
